Vårt skattesystem

”Tänk dig att tio personer går ut varje dag för att äta middag. Notan för de tio tillsammans hamnar på 1000 kr. Om de delade upp notan på samma sätt som vi betalar skatter, skulle det bli ungefär så här. De första fyra – de fattigaste – skulle inte betala någonting; Den femte skulle betala 10 kr; Den sjätte skulle betala 30 kr; den sjunde 70 kr; den åttonde 120 kr; den nionde 180 kr. Den tionde personen – den rikaste – skulle betala 590 kr.
De bestämde sig för att betala notan på det viset. De tio åt middag på restaurangen varje dag och kände sig nöjda med uppgörelsen – tills en dag när ägaren till restaurangen gav dem rabatt.

”Eftersom ni är så bra kunder,” sa han, ”ger jag er 200 kr rabatt på era middagar.” Middag för tio skulle då bara kosta 800 kr. Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatter. Så de första fyra påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra sex göra – de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin ”beskärda del”?”

De sex personerna insåg att 200 kr delat med sex blir 33,33 kr. Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota med ungefär jämt och han satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala. Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala 20 kr, den sjunde betalade 50 kr, den åttonde 90 kr, den nionde 120 kr, vilket lämnade den tionde personen med 520 kr istället för tidigare 590.

Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis. Men plötsligt utanför restaurangen började personerna jämföra vad de sparat.

”Jag tjänade bara en tia av 200 kr,” började den sjätte personen. Han pekade på den tionde: ”men han tjänade 70!” ”Precis,” sa den femte personen. ”jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!” ”Det är sant!” skrek den sjunde personen. ”varför ska han få 70 kr tillbaka När jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!” ”Vänta ett tag,” skrek de fyra första unisont, ”Vi fick ju ingenting alls! Det här systemet utnyttjar de fattiga!” De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk.

Nästa kväll kom inte han till middagen, så de nio andra satte sig ner och åt utan honom. När notan kom in, upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr.”

Ingen tragedi

Fredrik Reinfeldt gjorde ett besök i en klass på en mellanstadieskola. De var mitt uppe i en diskussion om ord och deras olika betydelser. Läraren bad statsministern att leda diskussionen om ordet tragedi. Landets ledare frågade om klassen kunde ge ett exempel på en tragedi.
- Om min bästa vän, som bor på en bondgård, leker ute på åkrarna och en traktor kör över honom så att han dör, så vore det en tragedi.
- Nej, sade Reinfeldt, det vore en olycka.
En flicka räckte upp handen:
- Om en skolbuss med 50 barn körde utför ett stup och alla i bussen dog så vore det en tragedi.
- Tyvärr inte, förklarade Reinfeldt, det är vad vi kallar en stor förlust.
Det blev helt tyst i rummet. Inget mer förslag kom från barnen. Reinfeldt såg ut över rummet.
- Finns det ingen som kan ge mig ett exempel på en tragedi? frågade han.
En pojke räckte mycket tvekande upp sin hand. Med låg stämma sade han:
- Om regeringens flygplan med er ombord blev träffade av en missil från ett av våra egna jaktplan och sprängdes i småbitar, det vore en tragedi.
- Fantastiskt, jublade Reinfeldt, helt rätt. Och kan du tala om för oss varför det skulle vara en tragedi?
- Jo, sade pojken, det måste helt enkelt vara en tragedi, för det är ingen stor förlust och förmodligen ingen olycka heller…

Politik – på ett enkelt sätt

Den lille pojken frågar sin far:
- Far, jag ska skriva en uppsats i skolan, får jag ställa dig en fråga?
- Självklart min son, fråga på!
- Vad är politik, far?
- Tja… i politiken finns det 5 grupper:
1) befolkningen
2) regeringen
3) den ekonomiska makten
4) arbetarklassen
5) landets framtid
- Jag förstår inte far… Kan du förklara det för mig?
- Ok, jag använder vårt hem som exempel. Jag tjänar pengarna till det här gemensamma hushållet, alltså är jag den ekonomiska makten. Din mor administrerar och använder pengarna, hon är alltså regeringen. Vi ser efter dina behov, du är alltså befolkningen. Din lillebror är landets framtid, och hans barnflicka är arbetarklassen, förstår du det, min son?
- Mer eller mindre…
Om natten vaknade den lille pojken av att lillebrodern grät. Pojken gick upp för att se vad det var som var fel, och han upptäckte att lillebror hade bajs i blöjan. Han gick in till föräldrarnas sovrum där modern sov tungt. Så han gick till barnflickans rum, men genom nyckelhålet såg han fadern igång med att klä av barnflickan. Eftersom de inte reagerade på att han knackade på dörren, gick han tillbaka till rummet och sov vidare. Nästa morgon sa pojken till fadern:
- Nu tror jag att jag förstår vad politik är!
- Strålande, min son! Försök att förklara det för mig med dina egna ord.
- Jag tror att det är såhär: Medan den ekonomiska makten knullar arbetarklassen, snarkar och sover regeringen, befolkningen blir fullständigt ignorerad, och landets framtid står i skit upp till halsen!

Så kom nazisterna till makten i Tyskland

Ja, du tänker zååå – Robert Gustafsson i högform.

Obama

obama Obama